Du är psykiskt sjuk!

Vilken moral stödjer det beteende som idag kallas för bedrägeri? Hur kan man tycka att det är okej? Finns det relativa åsikter från de olika perspektiven?

För drygt ett år sedan hade jag bekantskap med en person som jag såg någonting i. Förhoppningar växer och man börjar känna att livet har sin gång, och är i rörelse. Efter några veckor sker bedrägeriet och man börjar tvivla på sig själv igen. Alla personer i samma situation frågar sig själva: varför jag?, men efter ett tag kommer folk över det. jag anser att det är personer som liter på omgivningen som hamnar i fler föllor än andra, och det beror på att man inte är lika skeptisk mot saker och ting som man borde vara. Jag menar att vissa människor förlitar sig så mycket på samhället och människorna (kanske på grund av bristen på ork) vilket bidrar till att man hamnar i situationer som är helt jäkla onödiga.

Personen som bedrog mig ringde mig i alla fall(efter drygt 8 månader) och låtsades som att allting var bra. Bra?! Jag kommer aldrig låta mig sjunka så lågt och luras en gång till, för att det är inte okej. Den hemliga personen fattade inte ens sitt beteende, ursäktade det i telefonen. Nej, det påverkar inte för hur jag känner för persone. Om man inte är kapabel till att förstå sina handlingar och konsekvenser, kan man inte hantera sitt medvetade. Personer med det problemet är antingen omogna eller psykiskt sjuka!   

Jag har vaknat. 

Vad har du på hjärtat?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0